KRAV och klimatet

Vad betyder KRAV-godkänd mat för klimatet?

Att välja KRAV-märkt ekologisk mat innebär att ta ett steg för att minska utsläppen av växthusgaser.

Forskarna har svårt att avgöra om ekologisk produktion har mindre klimatpåverkan än oekologisk. De vet inte tillräckligt och då blir det svårt att räkna. Per ytenhet har ekologiskt fördel, men per kg produkt är det oavgjort. För den som räknar per kilo och tar hänsyn till inlagringen av kol i marken blir det återigen fördel ekologiskt, men bara för animalieprodukter.

En sak kan du dock vara säker på. KRAV-anslutna företag arbetar aktivt för att minska sin klimatpåverkan. Här är några av de regler som KRAV har infört för klimatets skull utöver de regler som all ekologisk produktion följer:

  • I växthus ska minst 80 procent av energin komma från förnybar energi eller spillvärme om energiförbrukningen överskrider 2,5 kWh per kvadratmeter och odlingsvecka.
  • Alla förare av transport- eller arbetsfordon som är permanent verksamma i företaget, ska vara utbildade i sparsamt körsätt.
  • Bränsleåtgången är begränsad vid KRAV-märkt fiske. Till exempel får det inte gå åt mer än 0,35 l/kg rensad torsk med huvud.
  • Uppodling av mulljordar är förbjudet eftersom koldioxidavgången är stor vid sådana åtgärder.
  • Bönderna ska ha en gödselplan för att hushålla med växtnäringen. Det kan minska läckaget av kväve som bland annat leder till utsläpp av växthusgaser.
  • En stor del av fodret ska odlas på den egna gården för alla djurslag.
  • Fodret ska utnyttjas väl. När djuren får riktigt bra foder mår de bättre och producerar bra. Då minskar insatserna per kilo mjölk/kött vilket innebär en minskad klimatpåverkan.

All ekologisk produktion bejakar naturens egna resurser och säger nej till konstgödsel och det är bra för klimatet. Likaså är det bra att den biologiska mångfalden främjas. Det ger en robustare miljö som får lättare att tåla klimatförändringar.

Vad som ökar eller minskar utsläppen av växthusgaser är komplicerat. Redan på gården är det många olika förhållanden som spelar in och sedan har det också stor betydelse hur maten vidareförädlas, samt hur långt och på vilket sätt den fraktas. Här kan du läsa mer om växthuseffekten och ekologisk mat.

Lagom varmt

När solens energirika strålar når jorden omvandlas de till värme som strålar tillbaka ut i rymden. Men i atmosfären finns växthusgaserna som hindrar en del av värmen från att lämna oss. Utan växthusgaser skulle jorden vara iskall, men om mängden blir för stor, på grund av människans utsläpp, blir det för varmt.

Produktionen av mat bidrar framför allt med växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Mängden koldioxid är störst, men metan och lustgas är 25 respektive 300 gånger starkare, så de har också stor betydelse. Väger vi in gasernas effekt står jordbrukets utsläpp för 17 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. 12 procent är metan och lustgas, 3 procent koldioxid från jordbruksmark och endast 2 procent orsakas av koldioxidutsläpp från energiförbrukning på gården.

Till detta kommer sedan utsläpp av växthusgaser vid tillverkning och transport av sådant som köps in till gården samt utsläpp vid transport, förädling och lagring av maten.

Konstgödsel och koldioxid

När vi använder olja och andra fossila bränslen avgår koldioxid som inte funnits i atmosfären på mycket länge. Därför är det bra att ekologiskt lantbruk inte använder konstgödsel som kräver energi för såväl tillverkning som transport. Men konstgödseln spelar in på fler sätt.

Konstgödseln kan dessutom minska markens förmåga att fånga och binda luftens koldioxid. Växter tar upp koldioxid ur luften vid fotosyntesen och binder därmed kolet. De ekologiska bönderna gödslar med växtrester, djurgödsel, kompost och annat så kallat organiskt material som innehåller detta kol. I marken bryts materialet ned, nästan helt, men en liten svårsmält kolrik del blir kvar som kallas mull. Ju mer mull det finns i marken ju mer koldioxid har det tagits bort från luften. På grund av att den ekologiska bonden inte använder konstgödsel är det sannolikt att mullhalten blir högre i marken. På sikt kan därmed den ekologiska produktionen binda mer koldioxid.

Markanvändning

Att dika ut mullrika våtmarker eller hugga ned skog för nyodling är inte bra för klimatet. Våtmarken och skogen binder betydligt mer koldioxid. Skogsskövlingen i världen är därför en gigantisk bidragare till den globala uppvärmningen. Men skogsskövlingen blir mindre när fattiga bönder i Syd odlar ekologiskt vilket inte bara innebär frånvaro av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är också ett sätt att odla som höjer mullhalten och den biologiska aktiviteten i marken. Jorden blir bördigare och kan mätta fler människor. Vattnet stannar kvar bättre i jorden och jorderosionen minskar. Därmed minskar behovet av nyodling.

Men regnskogen försvinner inte enbart för att människor odlar upp marken för sitt omedelbara behov av mat. Även de sojaodlingar som blir foder till djur i Nord leder till regnskogsskövling.

Konstgödseln och de andra växthusgaserna

Vid själva tillverkningen av konstgödselkväve går det inte bara åt energi. Lustgas avgår också. En fördel för ekologiskt alltså. Men skörden är ofta lägre på ekologiska gårdar, så per kilo skörd kan det bli större utsläpp. Hur det verkligen förhåller sig är svårt att avgöra eftersom det dessutom är svårt att mäta avgången av lustgas från mark och ont om vetenskapliga undersökningar.

Och så till sist, konstgödseln påverkar också den tredje växthusgasen, metan. I konventionellt jordbruk är det vanligt att man sprider konstgödsel i form av ammoniumkväve. Detta kan hämma bakteriernas nedbrytning av metan i markens luftfyllda porer, så att mer metan avgår.

Energiförbrukning i ekologiskt jordbruk

Det ekologiska jordbruket använder ofta en mindre mängd energi eftersom man inte köper in lika mycket energikrävande produkter som konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och fodermedel. En del ökad körning med traktor kan det visserligen bli för att ta bort ogräs mekaniskt. Men flertalet vetenskapliga studier visar att energiförbrukningen per kilo ekologisk produkt är mindre än för motsvarande konventionella produkter.

Växthusodling är energikrävande. Men för den globala uppvärmningen har det betydelse hur växthuset värms upp. Sker det med olja blir det stora utsläpp av koldioxid. Värms det upp med förnybar energi är det en annan sak. Då släpps sådan koldioxid ut som cirkulerar mellan luften och växterna, inte sådan som varit fångad i oljan sedan årtusenden. Större växthusodlare med KRAV-märkt produktion använder därför förnybar energi eller spillvärme till minst 80 procent. 

Korna rapar metangas

I ärlighetens namn ska vi nu också ta upp en svaghet. När idisslare ätit gräs och klöver rapar de metangas och släpper även ut denna gas i sin andra ände. Eftersom ekologiska kor i regel äter mer sådant foder och producerar långsammare än andra så kan man befara att djurens metanutsläpp per kilo mjölk och kött blir större i den ekologiska produktionen. Därför är det extra viktigt att fodret har god kvalité för det minskar bildningen av metan.

Korna mår bra av att äta mycket gräs och klöver som deras magar är skapta för. Genom betet och produktionen av gräs och klöver får vi också andra fördelar som ett öppet landskap med biologisk mångfald. När gräs odlas flera år i rad får det dessutom ett stort rotsystem som binder koldioxid i marken.

Ett sätt att minska metanutsläppen är att se till att djuren är friska och att låta korna leva längre. Det beror på att de producerar metan även som ungdjur innan de börjat producera mjölk. Metanbelastningen per liter mjölk kan därför bli mindre om de producerar mjölk under en längre period.

Biologisk mångfald

Den biologiska mångfalden ökar med 10-30 procent i ekologisk produktion. Hur väl jordbruket och naturen klarar klimatförändringar beror på hur robust systemet är och då spelar den biologiska mångfalden en viktig roll. Det handlar om motståndskraft, det handlar om anpassning till klimatförändringar och om återhämtningsförmåga efter en eventuell kollaps.

Solweig Wall Ellström

Mer om:

Mull: I ett långliggande försök vid Rodale-instituet i USA, där konventionell och ekologisk majsproduktion jämfördes, kom forskarna fram till att den ekologiska odlingen band 67 000 kilo mer koldioxid per hektar (10 000 kvadratmeter). Det motsvarar ett tiotal bilars årliga utsläpp.

Lustgas: Naturlig gödsel, växtrester och annat organiskt material innehåller också kväve som kan omvandlas till lustgas. Men mängden tillfört kväve blir oftast större när man konstgödslar. Danska forskare har kommit fram till att ju större kvävemängd det finns i marken desto mer lustgas kan det bildas och vid stora gödselgivor blir avgången till och med ännu större än vad man kan förvänta sig enbart av givans storlek.

Dragkraft: Ekologiska jordar innehåller ofta mer mull och har en bra struktur. Därför går det ofta åt en mindre mängd energi att dra fram redskapen på den ekologiska jorden.

Metangas från gödsel: En mindre mängd metangas kan också läcka från djurens gödsel, mest från djur som hålls inne. Eventuellt blir läckaget från ekologisk gödsel mindre eftersom djuren går ute mer, men kunskapen om detta är för liten. Ett sätt att minska läckaget från gödselbehållare är att samla upp gasen och använda den som drivmedel. Tekniken behöver dock utvecklas.

Källor:

Senast uppdaterad: 2017-04-06