Konstgödsel

Konstgödseln har gjort det möjligt att bryta en rad olika kretslopp inom lantbruket. Tidigare hade de flesta gårdar en blandning av växtodling och olika typer av djur. Genom att hitta den blandning av djur och växter som passade den egna gården bäst, kunde man skapa ett kretslopp för att försörja jorden med näring.

När konstgödseln kom in i det konventionella lantbruket, behövdes inte längre denna blandning. Det blev möjligt med gårdar som antingen bara odlar växter och köper in konstgödsel eller gårdar som bara föder upp djur och köper in deras foder.

Kretsloppet mellan djur och växter bröts* och vi fick en minskad biologisk mångfald, både ute på gårdarna och i vissa regioner i landet. Det blev också en obalans av näringsämnen med för mycket näring i vissa delar av Sverige och för lite i andra. Det här orsakar en rad olika problem som allt mer näringsfattiga jordar och samtidigt övergödning, algblomning och döda havsbottnar.

Konstgödseln spelar också en stor roll i vår klimatpåverkan. Enligt FNs klimatpanel kommer merparten av utsläppen av den mycket starka växthusgasen lustgas från jordbrukets användning av konstgödsel.** Att tillverka konstgödsel kräver mycket energi och tillverkningen står dessutom för 1,2 procent av alla världens växthusgaser.*** Det kan jämföras med flyget som uppskattas stå för 2 procent av de globala utsläppen.  Det här är huvudorsakerna till att KRAV inte tillåter användning av konstgödsel.

I Sverige används varje år runt 150 miljoner kilo konstgödselkväve, vilket motsvarar utsläpp av lustgas på mellan en halv och en miljon ton koldioxidekvivalenter beroende på vilken typ av konstgödsel som används. Till det kommer utsläppen från energianvändningen i konstgödselproduktionen.****  

Tittar vi ner i jorden ser vi även andra problem med konstgödseln. Den består nämligen bara av tre  näringsämnen – kväve, fosfor och kalium -  och genom att enbart gödsla med dessa, får jorden också en ensidig näring. Det här innebär att de djur och mikroorganismer som lever i marken och som på olika sätt håller jorden frisk och näringsrik, inte får lika mycket ”mat” som om man gödslar med organiskt material som stallgödsel, kompost eller gröngödsling. Det gör att det inte bildas lika mycket humus och mull, att inte jorden blir lika näringsrik och att det finns en risk för sjukdomar.

Roedale Institute i USA har under 35 år jämfört ekologisk och konventionell odling. När man startade fältförsöken 1981 var mullhalten i jorden 3,5 procent. Idag har mullhalten i den konventionella odlingen sjunkit till 3,2 procent, medan den har stigit till 3,8 procent för den ekologiska odling som använder gröngödsling och till 4 procent för den ekologiska odlingen som också använder kogödsel. I de båda ekologiska odlingarna fanns det mull ner till 50 centimeters djup, medan mullhalten för den konventionella odlingen främst var i jordens översta 25 centimetrar. Detta visar att växterna i de ekologiska odlingarna genom sina rötter hämtar näring och vatten från ett större djup och detta gör dem också mindre känsliga för exempelvis torka eller näringsbrist.

Läs mer på www.rodaleinstitute.org

Text:Ann-Helen Meyer von Bremen
____________________________________
* http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ingenovergodning/...
** IPCC 5th assessment
*** IPCC Fourth Assessment Report: Climate Change 2007
**** Jordbruksverket 2013. Försäljning av mineralgödsel 2011/12 Fertilizer sales during 2011/12

LÄS MER:

Senast uppdaterad: 2017-04-10