De har ett eget musteri

De odlar ekologiska äpplen och tillverkar KRAV-märkt äppelmust på gården utanför Karlskrona. Makarna Märta och Kalle Johansson driver gården tillsammans med barndomsvännen Jonas Johansson. 

Märta Johansson är född på gården och de ville båda flytta tillbaka efter att hon jobbat som lärare och maken Kalle som modefotograf i Stockholm. Hennes pappa ställde om gården till KRAV 1994. Tillsammans med maken köpte hon gården 2010 efter ett års arrende. Det har alltid varit självklart att odla ekologiskt.

- Jag skulle aldrig spruta gift och förstöra jorden. Det är väldigt roligt att jobba med jorden, säger Märta Johansson.

De fortsatte med grönsakslådor som hennes syster tidigare skött. I början försökte de att kombinera lantbruket med andra jobb men det fungerade inte.

- Det är naturen som bestämmer, säger hon. Du kan inte rensa ogräs när det regnar.

KRAV-märkta äpplen till lokala butiker

Idag odlar de äpplen, morötter och potatis som de levererar till lokala affärer som Ica och Coop i Karlskrona och Ronneby. De har även en liten gårdsbutik med självbetjäning.

2011 drog de igång Karlskrona musteri tillsammans med barndomsvännen Jonas Johansson som tidigare arbetade som bibliotikarie. De mustar egna och andras äpplen. Genom att odla äpplen kan de utnyttja större ytor och sprida arbetet över hela året.

- Det är roligt att vara med hela ledet till slutkund, säger Kalle Johansson. Med musten är vi med och förädlar.

Han menar att de lär sig mer om hur de ska lagra och blanda äppelsorterna för att få en riktigt god äppelmust. De säljer även äpplen till Äppelriket i Kivik och då ska äpplen ha en viss storlek, färg och form. De äpplen som inte ser perfekta ut blir must.

Ekologisk odling och ny teknik

- Människan har odlat ekologiskt i alla tider, säger Märta Johansson. Det går att odla utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är gammal bondepraktika med kunskap om jordmån, växtföljd och tåliga sorter kombinerat med ny teknologi.

De har en liten väderstation som tar in data som analyseras i Holland. De får information om väder och skadedjur så att de göra rätt sak vid rätt tidpunkt. Bland annat bekämpar de skadedjur med feromoner. De använder GPS-teknik för att odla morötter och rensa ogräs.

- Morötter sår vi spikrakt med GPS i traktorn med en precision på 0,5-1 centimeter, säger Kalle Johansson.

Med flamning bränner de sedan bort ogräset.

I musteriet är produktionen ojämn beroende på hur mycket äpplen träden ger. Oftast producerar de runt 1 500 liter per dag. De vill göra en must av hög kvalitet och den är helt utan tillsatser. De experimenterar med att göra cider och funderar även på ett bränneri. 

I framtiden vill de köpa en helautomatisk bandpress när äppelodlingen ger mer frukt. Idag kräver mustandet mycket manuellt arbete. Odlingarna är på 40 hektar varav 3,5 är äppelodling. Lantbruket sysselsätter alla tre heltid året om.


 

Så här gör de äppelmust

  1. Först häller de äpplena på ett löpande band.
  2. Där sorterar de bort ruttna äpplen. 
  3. Sedan sköljer de äpplena med vatten. 
  4. Nästa steg är ytterligare en gallring. 
  5. Sedan pressar en maskin äpplena mot en roterande vals som river och mosar äpplena. 
  6. Vätskan och fruktköttet rinner ner i en stor hink. 
  7. Krosset häller de i stora dukar, som en tepåse på en kvadratmeter. 
  8. Musten pressas ut ur dukarna med en hydraulisk press. 
  9. Därefter lagrar de musten ett dygn i en stor tank. 
  10. Nästa dag pastöriserar de musten genom att värma upp den till 75 grader för att få bort bakterier. 
  11. Sedan tappar de musten på flaska eller bag in box. 
  12. De sätter egna etiketter med KRAV-märket på. 

Musten håller ett år. Kunder som tar med sina egna äpplen får inte KRAV-märkt must. Enbart deras egna KRAV-certifierade äpplen blir KRAV-märkt must. De har en must som de smaksätter med fläder.

År 2010 gjorde Livsmedelverket 149 stickprov på äpplen. Svenska äpplen innehåller minst bekämpningsmedel och äpplen med rester över gränsvärden kommer oftast från länder utanför EU.

Kemikalier i konventionella äpplen

  • 87 procent innehöll mätbara rester av bekämpningsmedel 
  • 41 olika bekämpningsmedel fanns i äpplen
  • 2 procent innehöll mer bekämpningsmedel än vad gränsvärdet tillåter

Text och foto: Torbjörn Granrot/KRAV
Senast uppdaterad: 2017-04-20