Insekter pollinerar grödor, skogarna ger oss syre och marken renar vattnet. Naturen gör oss många tjänster och det behövs en mångfald av arter och miljöer som de kan leva i för att det ska fungera. Vid en förändring, till exempel av temperaturen, måste det finnas arter som kan ta över funktioner från dem som inte klarar förändringen, annars hotar en kollaps.
Johan Rockström, professor och chef för Stockholm Resilience Centre, menar att mångfalden är nyckeln för mänsklig välfärd och en viktig bidragande faktor till ett stabilt klimat på jorden. Men idag förlorar naturen arter i en takt som är hundra till tusen gånger snabbare än vad som är naturligt och han menar att det kan påverka planeten som helhet.
Kan vi som konsumenter göra något för mångfalden? Ja, om vi väljer att köpa KRAV-märkt får vi mer än bara god mat: vi främjar också den biologiska mångfalden. Den KRAV-märkta mjölken är ett exempel. KRAV-kornas matvanor leder nämligen till biologisk mångfald.
och på de fält där gräset och klövern odlas, hittar djur skydd, parningsplatser och övervintringsmiljö. Spindlar, jordlöpare och daggmaskar gynnas av att marken inte plöjs på flera år och pollinerande insekter som humlor och vildbin dras till blommorna.
Det håller landskapet öppet och gynnar ljusälskande arter som har svårt att konkurrera med höga snabbväxande arter, i naturbetesmark. Vissa sällsynta insekter gynnas också av att KRAV-djuren inte avmaskas rutinmässigt med kemiska medel. De kan annars skadas när de kommer i kontakt med komockorna.
vilket gynnar mångfalden. Kemiska bekämpningsmedel dödar ogräs och skadeinsekter, det är de till för. De påverkar dessutom nyttiga insekter negativt. I och kring KRAV-åkrarna finns det därför fler ogräs och fler insekter och därmed också fler fåglar som äter insekter.
Forskare vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) har kommit fram till att det i medeltal finns 30 procent fler arter och 50 procent fler individer av vilda djur och växter på ekologiska gårdar. De anser också att djur som äter skadegörare gynnas av ekologisk odling. En annan undersökning som SLU-forskare gjort tillsammans med universitet i Europa visar att minskningen av växtarter, jordlöpare och fåglar i odlingslandskapet har att göra med att bekämpningsmedel används.
Rester av kemiska bekämpningsmedel läcker också ut från åkern och hittas regelbundet i vattendrag i halter som är giftiga för organismer som lever där. Forskare menar att det kan vara en av orsakerna till algblomning eftersom bekämpningsmedlen gör att förhållandet mellan olika organismer kan förändras. Det blir mindre av vissa arter och mer av andra.
Det gynnar myllret av liv i marken. Frånvaron av konstgödsel motverkar också att odlingen blir ensidig. Förr behövde bonden djur för att kunna odla sin åker år efter år. 
Djuren gav gödsel som spreds på åkern, men med konstgödsel kan icke-ekologiska lantbrukare odla utan att ha djur. Det i sin tur har gjort ensidig sädesodling möjlig eftersom det inte behövs foderodling av gräs och klöver till djuren. Gräs- och klöverodling innebär annars en nyttig omväxling som gynnar mångfalden. Ensidig odling ger problem med ogräs, skadeinsekter och sjukdomar och det försöker man komma tillrätta med genom kemisk bekämpning.
KRAV-bonden, däremot, som varken får använda konstgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, måste sträva medvetet efter mångfald för att få sin odling att fungera bra. Grödor av skilda slag odlas och det håller ogräs och sjukdomar i schack. KRAV-bonden tar också hjälp av naturen till exempel genom att se till att kanterna runt fälten får vara artrika. Där kan skadegörarnas fiender bland insekterna leva och komma till undsättning när löss och andra skadegörare dyker upp i fältet.