Sockersöta med ett segt yttre och ett knastrigt inre. Torkade fikon är verkligen en godisgåva från naturen. Dessutom är de fulla av nyttiga fibrer och mineraler. Ett bra val, helt enkelt. Men på butikshyllan finns så många sorter att välja mellan - vad spelar det för roll om man köper KRAV-märkta fikon eller inte? En väldigt stor roll, om du frågar invånarna i en bergsby i Turkiet.

I byn Bekirler i västra Turkiet odlas det fikon till höger och vänster. Bergssluttningarna dignar av vackra fikonträd som trots den 40-gradiga hettan envist växer i den torra jorden och har grenar fulla av gröna blad och solmogna fikon. Byn, med sina 700 invånare, ligger i en dal mellan två bergskullar på 750 meter höjd över havet. Det här är typiska bergsfikonområden och fikonträden som växer här är påtagligt mindre än de som växer på låglandet. Men fikonen som odlas här anses vara av högre kvalitet, på grund av att de utvecklar ett tunnare skal.

Bekirler är den första och största "Happy Village". Det är fikonexportören ISIKs sociala projekt för att locka hela byar till att lägga om till ekologisk odling. I ett land som Turkiet, med traditionellt sett små familjejordbruk på ca 6 hektar, är det nämligen en fördel att flera bönder i samma område lägger om till ekologisk odling. Då minskar man risken med kontaminering från intilliggande icke-ekologiska odlingar. Det var så idén med Happy Village utvecklades från det att ISIK började satsa på ekologisk odling 1991.

Tankar över en tekopp

På ett av kaféerna i Bekirler sitter ett herrsällskap och dricker te i eftermiddagshettan. Samtliga är ekologiska fikonodlare och de berättar om hur det är att leva i en ekologiskt odlande by. En av männen berättar om skillnaden som man kan se på naturen.
– Nu ser vi naturen i balans – det finns insekter, djur och fåglar runt odlingarna igen. En annan man berättar om ekonomiska aspekter med projektet.
– På det här sättet så vet jag vem jag säljer till och har en garanterad försäljning. Det ger mig trygghet.

Just den ekonomiska frågan väcker liv i en av de andra männen som flikar in att han som ekologisk bonde faktiskt får mer betalt för sina produkter. Och apropå priset på ekologisk mat så visar det sig att man till och med i en fattig bergsby i Turkiet tycker att det är värt att köpa ekologiska råvaror trots ett högre pris. Selatiattin, ekobonde sedan 1992, berättar att han föredrar att köpa 1 kilo ekologiska tomater för 2 lira per kilo istället för 2 kilo icke-ekologiska tomater för 1 lira per kilo.
– Jag vet ju att de smakar bättre.