BILAGA 1 Tillåtna konventionella fodermedel av icke-jordbruksursprung, tillåtna animaliska fodermedel samt tillåtna fodertillsatser (EU)
Enligt regel 5.7.6
Tillåtna foderråvaror av animaliskt ursprung:
- Mjölk- och mejeriprodukter. från KRAV-certifierad produktion.
- Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande ingår i denna kategori: Fisk, ej raffinerad fiskolja eller torskleverolja. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form.
- Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, från KRAV-certifierad produktion och helst från den egna anläggningen.
Enligt regel 5.9.3
Tillåtna råvaror för mineraler:
- Som råvara för natrium får du använda oraffinerat havssalt, bergssalt (obearbetat från gruva), natriumsulfat, natriumkarbonat, natriumbikarbonat och natriumklorid.
- Som råvara för kalium får du använda kaliumklorid.
- Som råvara för kalcium får du använda märgel, skal av vattendjur (även ben av bläckfisk), kalciumkarbonat, kalciumlaktat och kalciumglukonat.
- Som råvara för fosfor får du använda avfluorerat dikalciumfosfat, avfluorerat monokalciumfosfat, mononatriumfosfat, kalciummagnesiumfosfat och kalciumnatriumfosfat.
- Som råvara för magnesium får du använda magnesiumoxid (vattenfri magnesia), magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumkarbonat och magnesiumfosfat.
- Som råvara för svavel får du använda natriumsulfat.
Tillåtna råvaror för spårelement:
- Som råvara för E1 järn får du använda järn(II)karbonat, järn(II)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och järn(III)oxid.
- Som råvara för E2 jod får du använda vattenfritt kalciumjodat, kalciumjodat (hexahydrat) och natriumjodid.
- Som råvara för E3 kobolt får du använda kobolt(II)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och basiskt kobolt(II)karbonat (monohydrat).
- Som råvara för E4 koppar får du använda koppar(II)oxid, basiskt koppar(II)karbonat (monohydrat) och koppar(II)sulfat (pentahydrat).
- Som råvara för E5 mangan får du använda mangan(II)karbonat, manganoxid och mangan(III)oxid och mangan(II)sulfat (mono- eller tetrahydrat).
- Som råvara för E6 zink får du använda zinkkarbonat, zinkoxid och zinksulfat (monohydrat eller heptahydrat).
- Som råvara för E7 molybden får du använda ammoniummolybdat och natriummolybdat.
- Som råvara för E8 selen får du använda natriumselenat och natriumselenit.
Tillåtna vitaminer:
- Vitaminer som härstammar från råvaror som ingår naturligt i fodret.
- För icke-idisslare: syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer.
- För idisslare: syntetiska vitaminer A, D och E som är identiska med naturliga vitaminer, om naturliga vitaminer inte finns att tillgå.
BILAGA 2 Om livsmedelstillsatser
Enligt regel 9.5
Följande teknologiska livsmedelstillsatser, (inklusive bärare) får tillföras en KRAVcertifierad produkt. Ett X i kolumnen innebär att tillsatsen får användas.
| Tillsats |
Vegetabiliska livsmedel |
Animaliska livsmedel |
Särskilda villkor |
| Kalciumkarbonater (E 170) |
X |
X |
Får inte användas för färgning eller kalciumberikning |
| Svaveldioxid (E 220) |
X |
|
Endast till vin.
I fruktviner (som här definieras som vin framställt av annan frukt än vindruva) utan tillsatt socker (inklusive cider och perry) eller i mjöd: 50 mg (summerad maxhalt uttryckt som SO2 i mg/l).
För cider och perry beredd med tillsats av socker eller saftkoncentrat efter jäsningen: 100 mg/l |
|
Mjölksyra (E 270) |
X |
X |
|
|
Koldioxid (E 290) |
X |
X |
|
|
Äppelsyra (E 296) |
X |
|
|
|
Askorbinsyra (E 300) |
X |
X |
Endast för köttprodukter inom animaliska livsmedel |
|
Tokoferolkoncentrat (E 306) (blandade naturliga koncentrat) |
X |
X |
Endast som antioxidant för fetter och oljor |
|
Lecitin (E 322) |
X |
X |
Endast för mjölkprodukter inom animaliska livsmedel |
|
Citronsyra (E 330) |
X |
|
|
|
Natriumcitrater (E 331) |
|
X |
|
|
Kaliumcitrat (E 333) |
X |
|
|
|
Vinsyra (E 334) |
X |
|
|
|
Natriumtartrat (E 335) |
X |
|
|
|
Kaliumtartrat (E 336) |
X |
|
|
|
Monokalciumfosfat (E 341) |
X |
|
Endast som jäsmedel i mjöl |
|
Alginsyra (E 400) |
X |
X |
Endast som mjölkbaaserade livsmedel inom animaliska livsmedel |
|
Natriumalginat (E 401) |
X |
X |
Endast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel |
|
Kaliumalginat (E 402) |
X |
X |
Endast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel |
|
Agar (E 406) |
X |
X |
Endast för mjölkbaserade livsmedel och köttprodukter inom animaliska livsmedel |
|
Karragenan (E 407) |
X |
X |
Endast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel. |
|
Fruktkärnmjöl (E 410) |
X |
X |
|
|
Guarkärnmjöl (E 412) |
X |
X |
|
|
Xantangummi (E 415) |
X |
X |
|
|
Pektin (E 440(i))
Amiderat pektin är inte tillåtet i någon produkt. |
X |
X |
Endast för mjölkbaserade produkter inom animaliska livsmedel |
|
Natriumkarbonater (E 500) |
X |
X |
Endast för Dulche de leche och smör av syrad grädde inom animaliska livsmedel |
|
Kaliumkarbonater (E 501) |
X |
|
|
|
Ammoniumkarbonater (E 503) |
X |
X |
|
|
Magnesiumkarbonater (E 504) |
X |
|
|
|
Kalciumklorid (E 509) |
|
X |
Tillåtet för mjölkprodukter |
|
Argon (E 938) |
X |
X |
|
|
Kväve (E 941) |
X |
X |
|
|
Syre (E 948) |
X |
X |
|
|
|
|
|
|
För produkter som både innehåller vegetabiliska och animaliska råvaror gäller att tillsatsen är tillåten om den är tillåten i någon av ingredienserna i det sammansatta livsmedlet, med undantag av vissa fall som framgår av artikel 3 i direktiv 95/2/EG.
När färger används för att stämpla ägg ska reglerna i direktiv 94/36/EG tillämpas. Koksalt (natriumklorid) prövas inte av certifieringsorganet och får innehålla de klumpförebyggande medel som normalt används. KRAV rekommenderar att när så är möjligt används koksalt utan tillsatser.
Observera att vid förädling av KRAV-certifierad vild fisk och skaldjur är ytterligare ett fåtal tillsatser tillåtna, se regel 17.6.2.6.
BILAGA 3 Tillåtna processhjälpmedel
Enligt regel 9.5
| Medel |
Villkor, endast till användningsområde |
| Natriumhydroxid (E524) |
Oljerening (raps); sockerframställning |
| Citronsyra (E 330) |
Oljerening, hydrolys av stärkelse |
| Svavelsyra (E 513) |
Sockerframställning |
| Vegetabilisk olja |
Smörj, släpp- och skumdämpningsmedel (som stekfett får inte härdat fett användas) |
| Mjölksyra (E 270) |
Öl |
| Kalciumklorid (E 509) |
Koaguleringsmedel, endast vegetabilier |
| Diatomit (Kiselgur) |
Endast vegetabilier |
| Kalciumsulfat (Gips) (E 516) |
Öl, soja, konfektyr, koaguleringsmedel |
| Bentonit (E 558) |
Olja, vegetabilier |
| Perlit |
Bärkoncentrat och öl |
| Etylen |
För mognadsbehandling |
| Aktivt kol |
|
| Löpe |
|
| Vatten |
Dricksvatten enligt tillämpade regler i området |
| Kalciumkarbonat (E 170) |
Endast vegetabilier |
| Kalciumhydroxid (E 526) |
Socker |
| Magnesiumklorid (E 511) |
Koaguleringsmedel, endast sojaprodukter |
| Kaliumkarbonat (E 501) |
Torkning av druvor |
| Natriumkarbonat (E 500) |
Socker |
| Koldioxid |
|
| Kväve |
|
| Etanol |
Lösningsmedel |
| Äggalbumin |
Vin |
| Kasein |
Vin |
| Gelatin |
Vegetabilier, vin |
| Husbloss |
Vin |
| Talk (E 533) |
Vegetabilier |
| Kaolin |
Vegetabilier och propolis |
| Bivax (E 901) |
Släppmedel, endast till vegetabilier |
| Karnaubavax (E 903) |
Släppmedel, endast till vegetabilier |
BILAGA 4 Mall för leverantörsriktlinjer för marknadsföring av kaffe
Marknadsföring
Vid annonsering, skyltning eller liknande ska det klart framgå vilka produkter som är KRAV-certifierade. Det krävs inget förhandsgodkännande från KRAV eller certifieringsorganet. Marknadsföringen får inte på något sätt vara otillbörlig, vilseledande eller misskrediterande för KRAV eller ekologisk produktion. Marknadsföringen får enbart avse de produkter som leverantören tillhandahåller. Serveringen i övrigt får inte ge intryck av att vara KRAV-certifierad.
Ansvar och skyldigheter för serveringen
KRAVs märke får endast förekomma på material som erhållits eller godkänts av den KRAV-certifierade leverantören. Serveringen får inte sälja motsvarande konventionellt kaffe. I meny/matsedel ska det tydligt framgå vilka delar av kaffesortimentet som är KRAV-certifierad för serveringen. Vid eventuell tillfällig avsaknad av möjlighet att erbjuda KRAV-certifierat kaffe ska kunderna upplysas om det. Inga andra förädlade KRAV-certifierade produkter får marknadsföras.
Tidsbegränsat godkännande
Undertecknandet av leverantörsriktlinjerna ger serveringen rätt att under 12 månader från undertecknandet marknadsföra KRAV-certifierat kaffe i enlighet med dessa riktlinjer. Senast efter 12 månader skall en genomgång göras av en medarbetare från leverantören, där serveringen ska kunna visa att KRAVs namn och märke endast har använts för marknadsföring av KRAV-certifierat kaffe. Om serveringen av vilket skäl som helst inte längre deltar i marknadsföringen av KRAV-certifierat kaffe, så ska marknadsföringsmaterialet återsändas till leverantören eller förstöras.
Kontroll
Leverantörens certifieringsorgan har rätt att begära ut statistik om serveringen för att kontrollera att reglerna i dessa leverantörsriktlinjer har efterlevts när som helst under de 12 månaderna. Certifieringsorganet kan även besöka serveringen för att se hur marknadsföringen presenteras. Genom nedanstående underskrift bekräftar vi att vi tagit del av ovanstående.
BILAGA 5 Tabeller för riskanalys för kedjecertifiering
Tabellerna nedan används dels för att avgöra om kedjan behöver delas in i undergrupper, och dels för att avgöra hur stort slumpmässigt urval som ett certifieringsorgan behöver göra i en kedja eller undergrupp.
Det finns två tabeller för varje regelområde där kedjecertifiering kan tillämpas. Den första är en riskanalys och fylls i av kedjan och certifieringsorganet i samråd. Om kedjan och certifieringsorganet inte kommer överens, så gäller certifieringsorganets beslut. Varje enskild rad kallas för riskaspekt och de rader som har samma begynnelsesiffra kallas för riskblock. Exempelvis skulle alltså 1:1, 1:2 och 1:3 höra till samma riskblock, medan 2:1, 2:2 och 2:3 är ett annat riskblock.
Riskanalysen genomförs genom att kedjan och certifieringsorganet sätter ett värde för varje riskaspekt. Det poängvärde som anges i tabellen är maximal poäng. Ett högre värde innebär en högre risk. Om en fråga inte är aktuell (exempelvis det förekommer ingen förädling i butikerna), så använder man värdet noll.
Den andra tabellen används av certifieringsorganet för att avgöra hur många verksamhetsplatser som måste besökas. Tabellen ger ett riktvärde genom att man avläser summan från riskanalysen och sedan ser vilken kolumn i bilaga 6 som ska användas. Revisionsledaren får bestämma att en kedja ska klassas med ett högre riskvärde än vad tabellen anger, men en kedja får aldrig klassas med ett lägre riskvärde än vad tabellen anger.
Tabell 5a Butiker-riskanalys
| Riskblock |
Riskaspekt |
Max poäng |
Poäng tilldelad av CO |
| 1 |
1:1 |
Sortiment – allmänt nära gränsen för acceptabelt sortiment ger hög poäng. |
15 |
|
| |
1:2 |
Sortiment – flera produktgrupper saknar eller har instabil försörjning av KRAV-certifierade produkter ger hög poäng. |
5 |
|
| 2 |
2:1 |
Hantering – många olika produkter säljs i lösvikt där kunden själv får plocka ger höga poäng. |
5 |
|
| |
2:2 |
Hantering – många olika produkter säljs i lösvikt bakom disk ger höga poäng. |
2 |
|
| |
2:3 |
Hantering – robusta system för särhållning på lager och i butiker ger låga poäng. |
7 |
|
| |
2:4 |
Hantering – omfattande och/eller komplicerad förädling ger höga poäng. |
10 |
|
| |
2:5 |
Hantering – omfattande egen import eller lokal försörjning ger höga poäng. |
10 |
|
| 3 |
3:1 |
Marknadsföring – KRAV-certifierade produkter är väl synliga och lätt tillgängliga i butikerna ger låga poäng. |
15 |
|
| |
3:2 |
Marknadsföring – kedjan marknadsför KRAV-certifieringen offensivt och tydligt ger höga poäng. |
3 |
|
| 4 |
4:1 |
Ledningssystem – funktionen hos avvikelsesystemet hos butikerna; avvikelser dokumenteras, avhjälps och förebyggs snabbt ger låga poäng. |
15 |
|
| |
4:2 |
Ledningssystem – ägarformer: alla butiker ägs och styrs av samma juridiska person ger låga poäng. De flesta butiker är egna juridiska personer och har lösare band till det centrala systemet ger höga poäng. |
10 |
|
| |
4:3 |
Ledningssystem – hög omsättning på personal som hanterar lösvikt ger höga poäng. |
5 |
|
| |
4:4 |
Ledningssystem – hög kompetensnivå i butikerna vad gäller KRAV-märkningens innebörd ger låga poäng. |
15 |
|
| |
4:5 |
Ledningssystem – väl fungerande intern revision i kedjan ger låga poäng. |
10 |
|
| |
4:6 |
Ledningssystem – väl fungerande rutiner för miljöanpassning av butikernas verksamhet i övrigt ger låga poäng. |
5 |
|
| |
|
Summa |
132 |
|
Tabell 5b Butiker – storlek på urval
Om kedjan har ett ledningssystem som är tredjepartscertifierat enligt ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande, så multipliceras summan med 0,5 innan man bestämmer urvalet.
| Poäng från Riskanalysen |
Kolumn i bilaga 6 |
| 101- |
Inget urval. Tillämpa 18.5.3. |
| 69-100 |
A |
| 40-68 |
B |
| -39 |
C |
Tabell 5c Restauranger-riskanalys
| Riskblock |
Riskaspekt |
Max poäng |
Poäng tilldelad av CO |
| 1 |
1:1 |
Utbud – KRAV-varor serveras vid varje måltid ger låga poäng, säsongsbetonad eller tillfällig servering av KRAV ger höga poäng. |
15 |
|
| |
1:2 |
Utbud – Nivå 1 ger sju poäng, nivå 2 ger fyra poäng, nivå 3 ger ett poäng. |
7 |
|
| |
1.:3 |
Utbud – hög andel säsongsberoende KRAV-varor, och/eller hög andel KRAV- varor som i övrigt varierar i tillgång, ger höga poäng. |
5 |
|
| |
1:4 |
Utbud – flera av verksamhetsplatserna ligger nära gränsen för sin nivå ger höga poäng. |
7 |
|
| |
1:5 |
Utbud – om fisk eller kött är en av ingredienserna som ingår i certifieringen så ger det tre poäng respektive. Om kött eller fisk inte ingår – noll poäng. |
6 |
|
| 2 |
2:1 |
Märkning – endast en del av verksamheten är certifierad ger 5 poäng. Om den del som är certifierad utgör endast en liten del av verksamheten ger 7 poäng. All verksamhet omfattas ger noll poäng. |
7 |
|
| |
2:2 |
Märkning – tydlig markering av vad som är KRAV-certifierade ingredienser/varor på menyn eller buffén ger låga poäng. |
15 |
|
| |
2:3 |
Marknadsföring – kedjan marknadsför KRAV-certifieringen offensivt och tydligt ger höga poäng. |
5 |
|
| 4 |
4:1 |
Ledningssystem – funktionen hos avvikelsesystemet hos restaurangerna; genomsnittet i interna mindre avvikelser per restaurang bör ligga mellan fem och tio per år. Färre eller fler ger höga poäng. Många interna större avvikelser ger höga poäng. |
10 |
|
| |
4:2 |
Ledningssystem – ägarformer: alla butiker ägs och styrs av samma juridiska person ger låga poäng. De flesta butiker är egna juridiska personer och har lösare band till det centrala systemet ger höga poäng. |
15 |
|
| |
4:3 |
Ledningssystem – hög omsättning på köks- och serveringspersonal ger höga poäng. |
5 |
|
| |
4:4 |
Ledningssystem – hög kompetensnivå i i köks- och serveringspersonal vad gäller KRAV-märkningens innebörd ger låga poäng. |
15 |
|
| |
4:5 |
Ledningssystem – väl fungerande intern revision i kedjan ger låga poäng. |
10 |
|
| |
4:6 |
Ledningssystem – väl fungerande rutiner för miljöanpassning av butikernas verksamhet i övrigt ger låga poäng. |
5 |
|
| |
4:7 |
Ledningssystem – de flesta verksamhetsplatserna har många ingredienser med tillsatser, eller tillsatser som råvara, som inte är upptagna i KRAV-s bilaga 2 – höga poäng. |
5 |
|
| |
|
Summa |
132 |
|
Tabell 5d Restauranger – storlek på urval
Om kedjan har ett ledningssystem som är tredjepartscertifierat enligt ISO 9001, ISO 14001 eller motsvarande, så multipliceras summan med 0,5 innan man bestämmer urvalet.
| Poäng från Riskanalysen |
Kolumn i bilaga 6 |
| 101- |
Inget urval. Tillämpa 18.5.3. |
| 69-100 |
A |
| 40-68 |
B |
| -39 |
C |
BILAGA 6 – det slumpvisa urvalets storlek vid kedjecertifiering
Revisionsledaren får, med stöd i ISO 2859, besluta om att det slumpvisa urvalet ska vara större än vad tabellen anger. Certifieringsorganet får dock inte göra ett mindre urval än vad tabellen anger.
| Antal produktions- platser |
Kolumn A Hög risk |
Kolumn B Medel risk |
Kolumn C Låg risk |
| 1-2 |
Alla |
Alla |
Alla |
| 3-4 |
2 |
2 |
|
| 5-9 |
3 |
3 |
3 |
| 10-16 |
4 |
3 |
2 |
| 17-25 |
5 |
4 |
3 |
| 26-36 |
6 |
5 |
3 |
| 37-49 |
7 |
5 |
4 |
| 50-64 |
8 |
6 |
4 |
| 65-84 |
9 |
7 |
5 |
| 85-100 |
10 |
7 |
5 |
| 101-121 |
11 |
8 |
6 |
| 122-144 |
12 |
9 |
6 |
| 145-169 |
13 |
10 |
7 |
| 170-196 |
14 |
10 |
7 |
| 197-225 |
15 |
11 |
8 |
| 226-256 |
16 |
12 |
8 |
| 257-289 |
17 |
12 |
9 |
| 290-234 |
18 |
13 |
9 |
| 325-361 |
19 |
14 |
10 |
| 362-400 |
20 |
14 |
10 |
| 401-441 |
21 |
15 |
11 |
| 442-484 |
22 |
16 |
11 |
| 485-529 |
23 |
17 |
12 |
| 530-576 |
24 |
17 |
12 |
| 577-625 |
25 |
18 |
13 |
| 626-676 |
26 |
19 |
13 |
| 677-729 |
27 |
19 |
14 |
| 730-784 |
28 |
20 |
14 |
| 785-841 |
29 |
21 |
15 |
| 842-900 |
30 |
21 |
15 |
| 901-961 |
31 |
22 |
16 |
| 962-1024 |
32 |
23 |
16 |
| 1025 |
Kvadratroten Avrundad uppåt |
Kvadratroten multiplicerad med 0,7, avrundad uppåt |
Kvadratroten, multiplicerad med 0,5, avrundad uppåt |