BILAGA 1 Måttbestämmelser för djurstallar

Måttangivelserna i tabellerna 1a, 1b, 1c, 1d, 2 samt 3a, 3b och 3c gäller för nybyggnationer och stallar uppförda efter den 24 augusti 1999. Om ditt stall är äldre, alltså har byggts före 24 augusti 1999 finns övergångsbestämmelser till den 31 december 2010. Om du utnyttjar övergångsbestämmelserna ska du ha en plan som beskriver vilka åtgärder du tänker genomföra så att reglerna uppfylls senast den 31 december 2010. (EU)

Om du gör en mindre ombyggnad under övergångstiden får du också tillämpa övergångsbestämmelserna som finns i L100.

Måtten för utrymme inomhus är det minimimått som alltid ska vara tillgängligt för djuren. Utrymmet i boxar för flera djur ska beräknas utifrån de största individerna i grupperna. För moderdjur med avkomma är behovet av utrymme summan av de minsta ytorna per kategori av djur. För till exempel ”mjölkko i övrig lösdrift” och ”kalv” blir ytan 6,0 m² + 1,5 m²= 7,5 m².

För liggbås och andra detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna.

Tabell 1a Utrymme i stall för nötkreatur som inte har tillgång till rastgård

Om du har nötkreatur som inte har tillgång till rastgård ska du släppa ut dem på betesmark under en del av dagen under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden.

Tabell 1b Rastgårdsyta för nötkreatur som inte är på bete under utevistelseperioden

Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på bete då, så ska de ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen.

Tabell 1c Utrymme för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse

Det är frivilligt med utevistelse under stallperioden vilket innebär att om du har djur som har ständig tillgång till rastgård, kan du minska denna yta enligt tabellen under stallperioden. Under utevistelseperioden (minst 2 månader före och/eller efter betesperioden) måste du ha minst den yta som anges i tabellen, om djuren inte har tillgång till bete del av dagen.

*Den totala vistelseytan ska bli densamma, men den kan fördelas olika mellan ligghallen och rastgården. Minimimåttet för ligghallen måste alltid uppfyllas. Som exempel kan rastgårdsytan för kalvar mindre än 60 kg minskas till 1,4 m²per djur om måttet i ligghallen ökar till 1,2 m²per djur

** Det totala utrymmet i en öppen lösdrift per ko ska tillsammans med rastgårdsytan under utevistelseperioden vara 10,5 m².

Tabell 1d Utrymme inomhus och i rastgård för får och getter

Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete.

*Om ytan i ligghallen är större än minimimåttet kan du minska rastgårdsytan, men den totala vistelseytan ska bli densamma. Minimimåttet för ligghallen måste alltid uppfyllas.

Tabell 2 Utrymme inomhus och i rastgård för grisar

Grisar ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete.

Tabell 3a Antal fjäderfä per avdelning samt byggnadsyta per produktionsenhet

Måttangivelserna gäller för alla grupper av djur, även de som nyss är insatta i fjäderfästallet (K)

Du får avgränsa avdelningar i stallet med en nätvägg där det är lämpligt med tanke på ventilation och byggnadens planlösning. Det ska dock finnas en tydlig avgränsning så att djuren inte kan se varandra mellan grupperna. Om du har utrustning som löper genom flera avdelningar ska du, där det är möjligt, ordna så att djuren inte kommer i kontakt med gödsel och liknande från andra avdelningar.

Värphönsbesättningar i byggnader uppförda före 24 augusti 1999 får ha högst 7 hönor per kvadratmeter golvyta, (exklusive yta i värprede). I den tillgängliga golvytan eller utrymmet inomhus ingår våningsplan, redesinsteg (exempelvis lock över äggband) och ströyta. (K)

Du får räkna in ytan i verandan i den tillgängliga stallytan om djuren har ständig tillgång till den under dagtid. Men den isolerade delen av stallet måste ändå uppfylla svenska djurskyddsbestämmelserna för frigående höns. Sittpinnar, grovfoder med mera måste då finnas tillgängligt i den isolerade delen. (K)

Tabell 3b Utrymme inomhus och utomhus för fjäderfä

*För unghöns gäller tills vidare samma krav på utrymme som i djurskyddsbestämmelserna.
**Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m2 golvyta.
***Värpredets yta mäts som redets längd gånger den utvändiga bredden, exklusive ytan för äggband.

**** KRAV rekommenderar den som bygger nytt stall att ta hänsyn till att redesytan för värphöns kanske inte kan räknas in i den tillgängliga ytan i framtiden, om EU:s förordning om ekologisk produktion ändras.  

Tabell 3c Mått på öppningar i stallar för fjäderfä

Har du en sluss eller veranda mellan stallet och rastgården kan du ha mindre sammanlagd öppning mellan stallet och slussen/verandan (kolumn 1) och större öppningar mellan slussen/verandan och rastgården (kolumn 2). Om dina höns går direkt från stallet till rastgården ska de sammanlagda öppningarna vara större enligt kolumn 2.
Öppningarna i stallbyggnaden som inte går direkt till rastgården (kolumn 1) ska vara totalt minst 2 m per 1 000 höns (DFS 2004:17).
Beräkningen av öppningarnas längd från veranda eller utgångssluss till rastgård baserar du på den tillgängliga ytan för hönsen. Enligt förordning (EG) nr 889/2008 artikel 12 ska öppningarna mellan rastgård och byggnad ha en sammanlagd längd av 4 m per 100 m2 yta som är tillgänglig för djuren inomhus. Det motsvarar 6,7 m per 1000 höns.

BILAGA 2 Tillåtna konventionella fodermedel och fodertillsatser (EU)

Enligt regel 5.7.6

Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung:

• Spannmål, produkter och biprodukter som genomgått någon tillåten process
• Drav och drank
• Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter som genomgått någon tillåten process (Till exempel ingår inte raps- /sojamjöl vilket framställs genom hexanextrahering
• Frön från baljväxter, produkter och biprodukter
• Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter (Melass räknas som kraftfoder)
• Andra frön och frukter, produkter och biprodukter
• Vallfoder och grovfoder. (Pelleterat grovfoder räknas som kraftfoder om det utgör mer än 1/3 av grovfodergivan).
• Algmjöl (erhålls genom att torka och krossa alger, som tvättas för att minska jodhalten)
• Pulver och extrakt från växter, vegetabiliskt proteinextrakt, kryddor och örter.

Enligt regel 5.7.13

Foderråvaror av animaliskt ursprung:

• Mjölk- och mejeriprodukter.
• Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Fisk, ej raffinerad fiskolja eller torskleverolja. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur somerhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form.
• Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, helst från den egna anläggningen.

Tillåtna råvaror för mineraler:

• Som råvara för natrium får du använda oraffinerat havssalt, bergssalt (obearbetat från gruva), natriumsulfat, natriumkarbonat, natriumbikarbonat och natriumklorid.
• Som råvara för kalium får du använda kaliumklorid.
• Som råvara för kalcium får du använda märgel, skal av vattendjur (även ben av bläckfisk), kalciumkarbonat, kalciumlaktat och kalciumglukonat.
• Som råvara för fosfor får du använda avfluorerat dikalciumfosfat, avfluorerat monokalciumfosfat, mononatriumfosfat, kalciummagnesiumfosfat och kalciumnatriumfosfat.
• Som råvara för magnesium får du använda magnesiumoxid (vattenfri magnesia), magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumkarbonat och magnesiumfosfat.
• Som råvara för svavel får du använda natriumsulfat.

Tillåtna råvaror för spårelement:

• Som råvara för E1 järn får du använda järn(II)karbonat, järn(II)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och järn(III)oxid.
• Som råvara för E2 jod får du använda vattenfritt kalciumjodat, kalciumjodat (hexahydrat) och natriumjodid.
• Som råvara för E3 kobolt får du använda kobolt(II)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och basiskt kobolt(II)karbonat (monohydrat).
• Som råvara för E4 koppar får du använda koppar(II)oxid, basiskt koppar(II)karbonat (monohydrat) och koppar(II)sulfat (pentahydrat).
• Som råvara för E5 mangan får du använda mangan(II)karbonat, manganoxid och mangan(III)oxid och mangan(II)sulfat (mono- eller tetrahydrat).
• Som råvara för E6 zink får du använda zinkkarbonat, zinkoxid och zinksulfat (monohydrat eller heptahydrat).
•  Som råvara för E7 molybden får du använda ammoniummolybdat och natriummolybdat.
• Som råvara för E8 selen får du använda natriumselenat och natriumselenit.

BILAGA 3 Om livsmedelstillsatser

Enligt regel 9.5

Följande teknologiska livsmedelstillsatser, (inklusive bärare) får tillföras en KRAVcertifierad produkt. Ett X i kolumnen innebär att tillsatsen får användas.

För produkter som både innehåller vegetabiliska och animaliska råvaror gäller att tillsatsen är tillåten om den är tillåten i någon av ingredienserna i det sammansatta livsmedlet, med undantag av vissa fall som framgår av artikel 3 i direktiv 95/2/EG.

När färger används för att stämpla ägg ska reglerna i direktiv 94/36/EG tillämpas. Koksalt (natriumklorid) prövas inte av certifieringsorganet och får innehålla de klumpförebyggande medel som normalt används. KRAV rekommenderar att när så är möjligt används koksalt utan tillsatser.

Observera att vid förädling av KRAV-certifierad vild fisk och skaldjur är ytterligare ett fåtal tillsatser tillåtna, se regel 17.6.2.6.

BILAGA 4 Tillåtna processhjälpmedel

Enligt regel 9.5

BILAGA 5 Mall för leverantörsriktlinjer för marknadsföring av kaffe

Marknadsföring

Vid annonsering, skyltning eller liknande ska det klart framgå vilka produkter som är KRAV-certifierade. Det krävs inget förhandsgodkännande från KRAV eller certifieringsorganet. Marknadsföringen får inte på något sätt vara otillbörlig, vilseledande eller misskrediterande för KRAV eller ekologisk produktion. Marknadsföringen får enbart avse de produkter som leverantören tillhandahåller. Serveringen i övrigt får inte ge intryck av att vara KRAV-certifierad.

Ansvar och skyldigheter för serveringen

KRAVs märke får endast förekomma på material som erhållits eller godkänts av den KRAV-certifierade leverantören. Serveringen får inte sälja motsvarande konventionellt kaffe. I meny/matsedel ska det tydligt framgå vilka delar av kaffesortimentet som är KRAV-certifierad för serveringen. Vid eventuell tillfällig avsaknad av möjlighet att erbjuda KRAV-certifierat kaffe ska kunderna upplysas om det. Inga andra förädlade KRAV-certifierade produkter får marknadsföras.

Tidsbegränsat godkännande

Undertecknandet av leverantörsriktlinjerna ger serveringen rätt att under 12 månader från undertecknandet marknadsföra KRAV-certifierat kaffe i enlighet med dessa riktlinjer. Senast efter 12 månader skall en genomgång göras av en medarbetare från leverantören, där serveringen ska kunna visa att KRAVs namn och märke endast har använts för marknadsföring av KRAV-certifierat kaffe. Om serveringen av vilket skäl som helst inte längre deltar i marknadsföringen av KRAV-certifierat kaffe, så ska marknadsföringsmaterialet återsändas till leverantören eller förstöras.

Kontroll

Leverantörens certifieringsorgan har rätt att begära ut statistik om serveringen för att kontrollera att reglerna i dessa leverantörsriktlinjer har efterlevts när som helst under de 12 månaderna. Certifieringsorganet kan även besöka serveringen för att se hur marknadsföringen presenteras. Genom nedanstående underskrift bekräftar vi att vi tagit del av ovanstående.