Text: Jakob Falkerby
Med KRAV-märkning och entreprenörsskap kan en
grisuppfödning bli kommunens främsta turistattraktion.
Det har paret Engvall visat med sitt Forsa gård. Där stannar folk gärna till för att titta på en sällsynt sevärdhet - galopperande grisar.
Anders Engvall petar diskret in en prilla
under den mustascherade överläppen, lutar sig bakåt och lanserar ytterligare en idé på temat grisuppfödning, ekologi och marknadsföring.
Under en frukostrast på trettio minuter har Anders och hustrun Maria kommit upp med ett häpnadsväckande antal planer på hur deras företag ska växa och utvecklas.
– Både Maria och jag är ju såna idiotentreprenörer. Idéerna är det ingen brist på. Det är tiden som saknas, säger Anders.
Ville ha grisar
Köket i det stora 1800-talshuset är lantligt inrett med gul pärlspont och schablonmönstrade tapeter. Vid husets ena gavel flyter Dalälven i sin grunda fåra, utanför den andra tornar ladugården upp sig med ett enormt lertegeltak.
Den gamla ladugården ska sägas. För på Forsa gård finns inte bara en ladugård, utan en hel hoper.
När makarna Engvall 1992 tog över gården efter Anders föräldrar fanns dock inte mycket av dagens bebyggelse eller produktion. Då var gården en konventionell växtodlingsgård. Men Anders och Maria ville ha grisar, och så fick det bli.
I dag är Forsa gård en rationell anläggning för smågrisproduktion, men med etik och ideologi i första rummet. I många år drevs gården konventionellt, men i slutet av 90-talet började tankarna på det ekologiska jordbruket att gro på Forsa gård, och 2001 ställde paret om växtodlingen till ekologisk drift.
– Jag minns hur vi sade att grisarna, de ska inte vara ekologiska. Vi hade dem visserligen inte i boxar, de gick lösa inne i en stor hall, men släppa ut dem – nej det ville vi inte befatta oss med, berättar Anders.
Maria skrattar vid minnet. Det känns främmande att de haft den synen, när den som besöker Forsa gård av i dag möts av horder med grisar som rusar runt på fälten.
– Nu känns det otänkbart att ha grisarna inne under betessäsongen, ler hon.
Ingen återvändo
När Engvalls väl trampat in på den ekologiska smala vägen så fanns ingen återvändo. Grisuppfödningen anslöts till KRAV 2004, ett val som ingen av dem ångrar.
– Att gå över till KRAV är det bästa vi gjort i vårt yrkesverksamma liv, menar de samfällt.
Det avgörande intrycket fick de under ett besök hos Anders Karlsson på gården Tjulsta utanför Enköping. Där var grisuppfödningen KRAV-godkänd och Engvalls inspirerades av anläggningen. Maria berättar om den omvälvande hemresan:
– I bilen på väg hem satt vi båda och lurade. Ingen ville liksom gå ut med sin åsikt, trots att vi båda hade bestämt oss. Men plötsligt sade vi nästan i mun på varann att ”nu ska vi ställa om grisarna till KRAV”.
Stort besöksmål
Fyra år senare är Forsa gård ett av de största besöksmålen i Säters kommun. De fritt betande grisarna drar massor med folk, framförallt under sommarsäsongen. Detta drar i sin tur kunder till den lilla gårdsbutiken som saluför gårdens eget griskött i olika former.
– Under midsommarhelgen har vi extra pådrag här med öppen gård, grisrace och lite annat. Då är det otroligt med turister här. Mycket stockholmare som har sommarhus här uppe och som gärna vill titta på ett äkta lantbruk, berättar Anders.
Forsa gård ska nu profilera sig ytterligare som KRAV-godkänt lantbruk. Tydliga skyltar ska visa vad bilisterna missar om de väljer att köra förbi anläggningen. Den smala och slingriga landsvägen passerar mellan gårdens betesmarker och stallar, så under betessäsongen är det grisar både till höger och vänster om vägen. Många har insett att Forsa gård är en perfekt plats för paus med biltrötta barn.
– Det är roligt att vårt lantbruk har blivit ett besöksmål, och det vill vi gärna utveckla, säger Anders. Folk får en fantastisk insikt i det här med KRAV och god djurhållning när de ser våra grisar. Så här ska grisar leva, det är de allra flesta överens om.
Så blir grisen KRAV-märkt
Den får ekologiskt foder, är ute året om och ska alltid kunna böka.
På sommaren betar den och får vattensvalka i exempelvis ett gyttjebad. Konventionellt hållna slaktsvin är nästan uteslutande inne.
Grisen har fri tillgång till hö eller annat grovfoder som den kan sysselsätta sig med. Detta tillämpas sällan i konventionell slaktsvinsuppfödning.