Text: Jakob Falkerby
Det är en ruskig väderdag. Regnet strilar ner över den mjuka vattenmättade jorden, trots att det är i slutet av november. Svarta trädtoppar slickas av en kompakt blygrå himmel och på gårdsplanen utanför familjen Sommars enorma ladugård samlas regnet i hundratals gropar.
Inne i ladugårdens fikarum är det varmt och tryggt. Ingrid Sommar brygger kaffe och värmer gårdagens bröd till dagens i mikrovågsugnen.
Det är läge för social samvaro, för Hans ”Acke” Ackered från Aranea*är på besök, och även om allvarliga ting ska dryftas så är det viktigt att börja med lite kringsnack över en kopp fika.
Acke har varit på gården i Rytterne utanför Västerås flera gånger tidigare och känner sina kunder. Samtalet glider snabbt in på mjölkpriser, kollegor i den västmanländska bondekåren och ekologisk mat. Det senare är nämligen den minsta gemensamma nämnaren för Acke, Ingrid och hennes make Henrik. Den mjölk och det kött som produceras på gården kommer till slut att hamna i butikerna med det grönvita KRAV-märket som ett slags hedersutmärkelse.
Ett fönster vetter från fikarummet mot ladugården. Genom glaset syns en nyfödd kalv som ligger i halmen och vinglar med huvudet. Pälsen är fortfarande fuktig och kon buffar på sin unge för att den ska resa sig på spindelbenen.
– Den föddes nu på morgonen, säger Ingrid.
För lekmannen är det en märkvärdig syn, men Ingrid förklarar att kalvningarna är ren rutin på gården.
Sommars står själva för all sin återväxt av mjölkkor och säljer de kalvar som föds som tjurar - för här på gården är det bara mjölkproduktion som gäller.
Småtjurarna blir senare kastrerade, får benämningen stut och föds upp för köttproduktion.
Kostallet
När kaffet är urdrucket tar Acke på sig en rock och stövelskydd av plast. Det är noga med hygienen i djurstallar. Genom att undvika att bakterier från andra djurbesättningar kommer in i stallet kan man undvika spridningen av olika sjukdomar, exempelvis mul- och klövsjukan. Acke som besöker flera lantbruk i veckan måste vara extra noggrann.
Väl ute i kostallet gör Acke en översyn av anläggningen. Genom att titta på djuren och på deras miljö kan han med sin erfarenhet direkt säga om de har det bra eller inte.
Hos Sommars är djuren välnärda och rena, har gott om foder och ser ut att trivas med sin tillvaro. Kontrollanten har inget att invända i det här läget. Han vet också att eventuella veterinärrapporter kommer att visas när de går igenom journalerna, så vilka djur som är sjuka eller har varit sjuka kommer att avslöjas senare.
Den kontroll som Acke utför är nämligen uppdelad i en praktisk och en teoretisk del. Till den teoretiska delen hör att bonden visar sin bokföring och dokumentation. Där kan kontrollanten se verksamheten i siffror under det år som gått sedan den förra kontrollen. Till exempel hur mycket foder som har köpts in, när veterinären varit på besök, vilka betesmarker som använts och hur stora dessa har varit och mycket annat.
I vissa fall ser kontrollanten under besöket i ladugården att ett djur kanske står på ett ovanligt sätt, beter sig onaturligt eller ser avmagrat ut. Då kan det vara läge att kika lite närmare. En rutinerad kontrollant som Acke ser direkt om ett djur inte är friskt.
Lösdrift
Under promenaden genom kostallet, stort som en ishall, ställer Acke en del kontrollfrågor till Henrik Sommar. Det kan handla om bete, mjölkning, kalvning och annat som hör produktionen till.
I stallet samsas 120 mjölkkor i ett modernt lösdriftsystem med mjölkningsrobot och automatisk utfodring. Korna driver runt i sin egen melankoliska takt mellan foderbordet och mjölkningsroboten. De enda ljud som hörs är krasandet från kokäkar som mal ner foder till en ätbar massa och pysandet från mjölkningsroboten som tvättar sig själv med vattenånga.
– Det är stor skillnad på jobbet nu sedan vi automatiserade, säger Henrik.
– Tidigare var det mycket mer skotta foder och kärra hö och sånt. Nu går jag mer runt och ser så att verksamheten flyter på och att allt fungerar. Vi hinner till och med ha semester.
Kalvgömman
Vid kalvarna stannar de båda männen upp en stund och tittar på de små. I en box står en grupp tjurkalvar som ska flytta från gården inom kort. De nosar nyfiket efter Ackes mörkblå veterinärrock och blinkar med stora guldbruna ögon.
Tvärsöver foderbordet finns kalvgömman, där kvigkalvarna (blivande mjölkkor) busar runt i halmen. Granne med kalvgömman huserar några amkor, som har till uppgift att förse de små med spenvarm mjölk.
Kalvgömman är kalvarnas eget krypin dit inga kossor kan komma, men det finurliga är att kalvarna kan ta sig ut till kossorna när de vill dia.
– Det här är ju den ideala lösningen för både kalvarna och bonden, kommenterar Acke. Kalvarna får den bästa mjölken direkt från kossan och bonden slipper ge de små mjölk från spann.
– Ja, och det är inte helt enkelt att lära kalvarna att dricka från spann, så det slipper jag gärna, säger Henrik.
När rundan i ladugården är avklarad är det dags att gå tillbaka till fikarummet. Där har Ingrid plockat fram alla pärmar som rymmer gårdens bokföring och journaler. På en stor gård som den här kan det vara en diger uppgift att gå igenom alla uppgifter, men det är viktigt att allt synas ordentligt. Hela kontrollen bygger på att det finns belägg för det som slutprodukten står för, nämligen att det KRAV-märkta livsmedlet verkligen är framställt i enlighet med KRAV-reglerna.
Acke plockar fram en lista med de uppgifter som han måste se över och använder denna som en guide genom dokumentationen. På så vis vet han att inget lämnas osett, varken djurens väl och ve eller odlingen av växter.
Med bara veckor kvar till jul kan det verka underligt att kontrollanten sitter och granskar gårdens växtodling. Vän av ordning inser ju att grödorna för länge sedan är levererade till Lantmännen eller stuvade i ensilageplast.
Men Acke och hans kollegor kan göra grundliga kontroller av odlingen genom att titta i bokföringen. Här finns nämligen angivet till exempel hur mycket gröda som sålts som KRAV-godkänd och hur stor åkerareal som gården har till förfogande. Kontrollanten kan genom detta avgöra om försäljningen är rimlig i förhållande till arealen, eller om bonden kan ha drygat ut den ekologiska skörden med konventionell gröda.
Om kontrollanten fattar misstanke kan han eller hon kontakta Lantmännen och få uppgifter om leveranserna från en viss gård. Lantmännen gör nämligen analys av det spannmål som de köper in. Om en ekologisk leverans har spår av bekämpningsmedel gäller det att dra i nödbromsen, då har det blivit fel i något led och felkällan måste hittas.
– Det är mycket ovanligt att en producent bryter mot KRAVs regler med flit. De få gånger som det händer beror det på misstag, säger Acke.
I paret Sommars böcker finns ingenting att invända mot och efter en rejäl sittning kan Hans Ackered tacka för sig och ge sig ut på den plaskblöta gårdsplanen. Kontrollbesöket är över.
* Kontrollen av KRAV-godkända företag görs numera av Aranea Certifiering som är ett helägt dotterbolag till KRAV. Kontrollanterna ser efter att driften sker enligt KRAVs regler.