Att välja ekologisk mat är bra för djuren, människan och miljön. Men visste du att det ställs större krav på den ekologiska maten när den har ett KRAV-märke på förpackningen än när den inte har det?
KRAV driver utvecklingen
Alla ekologiska produkter, vare sig de är KRAV-märkta eller inte, måste uppfylla EUs regler för ekologisk produktion.* Men EUs regler utgör bara en miniminivå. KRAVs regler innehåller EUs regler, men också mycket mer. Man kan säga att KRAVs regler ligger i framkanten och har nått en bra bit längre på väg mot en hållbar livsmedelsproduktion. Dels är reglerna strängare och det berättar vi om i den här artikeln. Men KRAV går också i spetsen genom att utveckla regler för fler områden än vad EU har gjort. Utfiskningen av våra hav är till exempel allvarlig och därför har KRAV utvecklat regler för fiske. Det innebär att du nu kan köpa KRAV-märkt vildfångad fisk, skaldjur och musslor. Och för närvarande utvecklar KRAV regler för klimatsmart mat. KRAV har också regler för butik, restaurang och ursprungsmärkt mat.
KRAVs regler tas fram av miljöorganisationer, producenter, handel och andra företag och organisationer samlade i föreningen KRAV. Förslagen remissas så att du och alla andra kan ge synpunkter på dem. Därför speglar KRAVs regler vad som är viktigt här i Sverige, där till exempel djuromsorgen står högt i kurs. Här följer en genomgång av KRAVs mervärden jämfört med EUs regler för ekologisk produktion. Sedan finns det förstås också en stor mängd mervärden för all ekologisk produktion i förhållande till konventionell, mer om det kan du läsa i andra artiklar på vår webbplats.
Djurvälfärd i centrum
Största skillnaden mellan KRAVs och EUs regler för ekologisk produktion finns i grishållningen. Alla ekologiska grisar ska vara ute. Men för EU-ekologiska grisar räcker det med utevistelse på en betongplatta. Du kanske har sett bilder av grisar på grönbete? Då kan du vara nästan säker på att det är KRAV-grisar. På sommaren får KRAV-grisen beta och böka och när det är varmt ska den kunna svalka sig till exempel i ett gyttjebad. Den får leva ett riktigt grisliv. En annan skillnad är att KRAV-suggorna ska kunna följa sin instinkt och bygga bo när de ska grisa. Helt klart är det stor skillnad på en ekologisk fläskkotlett som är KRAV-märkt och en som inte är det!
Också i mjölkproduktionen finns viktiga skillnader mellan KRAVs och EUs regler. KRAV-kon ska få vara för sig själv när hon kalvar och de nyfödda kalvarna får dia sin mor de 3-4 första dagarna. Sedan får de dia en ko som är amma för flera kalvar eller så dricker de genom en plastspene i naturlig ställning så att mjölken hamnar i rätt mage och kalven får tillfredställa sitt sugbehov.
Att kor ska beta på sommaren och äta gräs och klöver på vintern i form av till exempel hö är en av hörnstenarna i ekologisk mjölkproduktion. Det är bra för kon – som idisslare är hennes matsmältning skapt för att ta hand om just sådant grovt foder. Det är också bra för den biologiska mångfalden och för att hålla landskapet öppet. Mängden säd, ärtor och annat så kallat kraftfoder bör därför begränsas och i det fallet är KRAVs regler strängare vid utfodring av ungdjur. För att korna ska vilja äta tillräckligt med gräs och klöver står det dessutom i KRAVs regler att det ska vara smakligt. KRAV har många detaljerade skrivningar som på detta sätt säkerställer att de mer allmänna reglerna följs på det sätt som är tänkt.
En annan stor skillnad mellan KRAVs och EUs regler är att även ungtjurar får beta under sommaren och att getter och får ska kunna vara ute hela året. En viktig skillnad för värphönan är att hon ska få bada i riktig sand så att hon kan hålla fjäderdräkten ren och så att ohyra inte trivs. Vanligt är också att KRAV-hönan får rotfrukter som hon kan sysselsätta sig med. Hönor behöver ha stimulerande saker att göra annars finns det risk att de börjar plocka fjädrar från varandra.
I all ekologisk produktion är djurens hälsa viktig och man satsar på friskvård. Men djuren kan förstås bli sjuka och då är KRAV tydlig om att hela djurbesättningen kan underkännas om producenten inte omedelbart tar hand om sina djur.
Du undrar säkert också vad som händer när det blir dags för slakt. EU har inga regler för hur den ska gå till, men det har KRAV. I KRAV-slakten ska djuren inte behöva se när andra djur avlivas och det hela ska gå lugnt till utan elektriska påfösare. Djuren ska hållas ihop i sina grupper så de slipper stressen med att finna en ny rangordning och de får inte bindas vid uppstallningen om de inte är vana vid det.
Sen finns det också en annan stor skillnad som man kanske inte tänker på och det är hur djurens foder har odlats. Att det ska vara KRAV-märkt gör skillnad för miljön, det kan du läsa om längre ned.
Det du läst hittills gäller för svensk produktion. KRAVs regler har utvecklats för de förhållanden som gäller här. Men hur är det med importerade produkter, gäller KRAVs djurhållningsregler även för dem? Nja, KRAV vill främja ekologisk produktion i hela världen och i det ingår att reglerna i varje land utvecklas utifrån de förhållanden som råder där. Men produktionen måste förstås ha skett på ett sätt som minst motsvarar EUs regler och sedan har KRAV dessutom följande tillägg för att märket ska kunna hamna på importerade varor: Grisar måsta ha fått beta, även ungdjur ska ha fått beta på sommaren och inga djur ska ha transporterats mer än 8 timmar. Kanske fler av de regler som KRAV har och som är strängare än EUs regler borde gälla också för KRAV-märkta importerade produkter? KRAV ser just nu över detta.
Större fokus på hälsa
EUs regler tillåter tillsatsen nitrit som är vanlig i charkprodukter. Tillsatsen används för att ge produkterna en vacker röd färg och för att hållbarheten ska kunna förlängas. Men nitrit kan omvandlas till nitrosaminer i våra magar och det diskuteras om dessa kan vara cancerframkallande. Livsmedelsverket skriver på sin webbplats att det är önskvärt att minska nitritintaget och meddelade 2006 att en undersökning visade att ett stort antal fyraåringar fick i sig mer nitrit än vad som kan accepteras som dagligt intag. Av försiktighetsskäl godkänner KRAV inte någon tillsats av nitrit. Ämnet behövs inte eftersom det går att tillverka säker chark utan nitrit. För att förhindra tillväxt av bakterier i livsmedel behövs en hel rad hinder och används inte nitrit ska de andra hindren förstärkas. Det handlar till exempel om god hygien och kortare hållbarhet. Förbudet mot nitrit gäller även för importerade KRAV-märkta produkter.
KRAV har också regler som skyddar extra mot föroreningar i mat. I svensk produktion som KRAV-märks får odlingar av livsmedel inte ligga för nära starkt trafikerade vägar. Ett annat exempel är att KRAV begränsar mängden tungmetaller som får tillförs jorden via till exempel kalk eller andra jordförbättringsmedel. Kalk liksom jorden i sig har ett naturligt innehåll av tungmetaller, men det gäller att halten inte blir för hög.
Fler miljöfördelar
Miljöfördelarna är större när den svenska ekobonden följer KRAVs regler jämfört med EUs regler. På gården ska det finnas en miljöpolicy och ett systematiskt miljöarbete. KRAVs regler omfattar också mer än vad som händer på åkern. Ett exempel är att skrot ska tas omhand så att miljöskadliga ämnen inte kommer ut i naturen.
I vårt klimat med regn och rusk under senhösten finns det stor risk att växtnäring läcker ut från åkern. Det leder till algblomning och till att Östersjön drabbats av bottendöd. KRAVs regel om en tre meter bred zon mot vattendragen som ska vara beväxt och som inte får gödslas minskar ett sådant läckage. Men det har också betydelse hur mycket gödsel man sprider ut på sin åker. Både KRAVs och EUs regler begränsar mängden när det gäller kogödsel eftersom hälften av djurens foder ska produceras lokalt och då kan man inte ha lika många djur per ytenhet som en konventionell bonde kan ha. KRAV har en sådan regel också för grisar, men det har inte EU.
Från och med 2010 tar KRAV ännu ett steg för att minska läckage av växtnäring. Då ska alla KRAV-anslutna producenter ge en noggrann redovisning av hur de hushållar med växtnäringen på gården.
Ekologisk produktion är bra för den biologiska mångfalden, och KRAV har egna regler som förstärker det skyddet. När djur betar i hagmarker ska man till exempel undvika att ge dem långtidsverkande parasitmedel. Risken är annars stor att sådana insekter som man vill bevara också kommer till skada. Det gäller till exempel de utrotningshotade dyngbaggarna.
Ett annat exempel på en KRAV-regel som bidrar till att bevara mångfalden är följande. Det finns en blomma som liknar prästkragen och lägger man den i blöt får man ett extrakt (pyretrum) som används som biologiskt bekämpningsmedel mot skadeinsekter i fruktodlingar. Extraktet är bara verksamt i några timmar så man får ta modern teknik till hjälp för att räkna ut precis när skadeinsektens larver kryper ut ur sitt ägg. Då sprutar man och sedan blir extraktet snart overksamt och skadar inte andra nyttiga insekter som föds senare. EUs regler tillåter att man använder en tillsats som gör att pyretrumextraktet blir kraftigare och verkar under längre tid, men detta innebär samtidigt att andra insekter än dem man är ute efter kan slås ut. KRAV tillåter inte denna tillsats som heter piperonylbutoxid.
KRAVs regler förstärker också skyddet av jordens bördighet genom begränsningen av mängden tungmetaller som får tillföras via till exempel kalk och andra jordförbättringsmedel.
Även socialt ansvar
KRAV har även regler för socialt ansvar, vilket helt saknas i EUs regler. Produkter kan inte KRAV-märkas om brott mot mänskliga rättigheter eller tydliga fall av social orättvisa förekommer i samband med produktionen. Det ska vara möjligt för anställda som är minderåriga att delta i grundläggande utbildning och arbetstagarna ska kunna organisera sig och ha rätt att förhandla kollektivt. Dessa krav ställs också på importerade KRAV-märkta produkter.
Du kan lita på KRAV-märket
Det finns goda skäl att ha stort förtroende för KRAV-märket. I förhållande till EUs regler har KRAV många detaljer i sina regler som säkrar upp att huvudreglerna följs på det sätt som är tänkt. Exempelvis ska företaget spara dokumentationen i två år.
Av förtroendeskäl finns det även en regel som stadgar att du som konsument ska kunna få reda på vilka ursprungsländer ingredienserna i en produkt kommer ifrån.
KRAV har dessutom utvecklat regler för restauranger och kaféer. Är restaurangen KRAV-certifierad vet personalen vad som gäller och verksamheten kontrolleras.
Mycket uppskattat är också att KRAV har en produktlista på sin webbplats där alla kan se vilka produkter som är godkända. Den är flitigt använd.
* ”Rådets förordning (EG) nr 834/2007” samt ”Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008.”
KRAVs mervärden i korthet
KRAV driver utvecklingen mot en hållbar livsmedelsproduktion genom vassare regler än EUs minimiregler för ekologisk produktion och genom att KRAV utvecklar regler på fler områden.
- Djurens välfärd prioriteras hårdare. Exempel: Grisar får beta och det finns regler för hur slakten ska gå till.
- Fokus på hälsa är större. Exempel: Tillsatsen nitrit är inte tillåten.
- Miljöfördelarna är fler. Exempelvis ska företaget ha en miljöpolicy och det ska finnas beväxta, ogödslade zoner mot vattendrag för att minska risken för läckage av växtnäring.
- Regler för socialt ansvar finns. Exempel: arbetstagarna ska kunna organisera sig.
- Trovärdigheten är stor. Exempel: KRAV har många regler som säkrar upp att de allmänna reglerna följs på det sätt som är tänkt.
- Reglerna täcker fler områden. Exempel: KRAV har regler för fiske, butik, restaurang och ursprung och nu håller KRAV på att ta fram regler för klimatsmart produktion av mat.
- Du kan vara med och påverka reglerna.