Vad betyder KRAV-godkänd mat för klimatet?
Kan vi minska den globala uppvärmningen genom att välja KRAV-märkt mat? Svaret är att på kort sikt är skillnaden kanske inte så stor, men på lång sikt gör det skillnad. Frågan är mycket komplicerad. Redan på gården är det många olika förhållanden som spelar in och sedan har det stor betydelse hur maten vidareförädlas, samt hur långt och på vilket sätt den fraktas.
Men ett par saker kan vi slå fast. Den ekologiska produktionen bejakar naturens egna resurser och säger nej till konstgödsel. Det är bra för klimatet. Likaså är det bra att den biologiska mångfalden främjas. Det ger en robustare miljö som får lättare att tåla klimatförändringar.
Lagom varmt
När solens energirika strålar når jorden omvandlas de till värme som strålar tillbaka ut i rymden. Men i atmosfären finns växthusgaserna som hindrar en del av värmen från att lämna oss. Utan växthusgaser skulle jorden vara iskall, men om mängden blir för stor, på grund av människans utsläpp, blir det för varmt.
Produktionen av mat bidrar framför allt med växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Mängden koldioxid är störst, men metan och lustgas är 21 respektive 310 gånger effektivare, så de har också stor betydelse. Väger vi in gasernas effekt står jordbrukets utsläpp av metan och lustgas för 12 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Koldioxid från jordbruksmarken står för 5 procent och endast en procent beror på koldioxidutsläpp som har att göra med energiförbrukningen på gården.
Till detta kommer sedan utsläpp av växthusgaser vid tillverkning och transport av sådant som köps in till gården samt utsläpp vid transport, förädling och lagring av maten.
Konstgödsel och koldioxid
När vi använder olja och andra fossila bränslen avgår koldioxid som inte funnits i atmosfären på mycket länge. Därför är det bra att ekologiskt lantbruk inte använder konstgödsel som kräver energi för såväl tillverkning som transport. Men konstgödseln spelar in på fler sätt.
Det är till exempel vanligt att konstgödsel försurar marken så att man måste tillföra kalk. För produktion och transport av kalken går det också åt energi och när den bryts ner i marken avgår det dessutom koldioxid.
Konstgödseln kan dessutom minska markens förmåga att fånga och binda luftens koldioxid. De ekologiska bönderna gödslar med växtrester, djurgödsel, kompost och annat så kallat organiskt material. Detta innehåller kol från den koldioxid som växterna tagit upp ur luften genom fotosyntesen. I marken bryts materialet ned, nästan helt, men en liten svårsmält del blir kvar som kallas mull. Ju mer mull det finns i marken ju mer koldioxid har det tagits bort från luften. På grund av att den ekologiska bonden inte använder konstgödsel är det sannolikt att mullhalten blir högre i marken. På sikt kan därmet den ekologiska produktionen binda mer koldioxid.
Markanvändning
Att dika ut mullrika våtmarker eller hugga ned skog för nyodling är inte bra för klimatet. Våtmarken och skogen binder betydligt mer koldioxid. Skogsskövlingen i världen är därför en gigantisk bidragare till den globala uppvärmningen. Men skogsskövlingen blir mindre när fattiga bönder i Syd odlar ekologiskt vilket inte bara innebär frånvaro av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är också ett sätt att odla som höjer mullhalten och den biologiska aktiviteten i marken. Jorden blir bördigare och kan mätta fler människor. Vattnet stannar kvar bättre i jorden och jorderosionen minskar. Därmed minskar behovet av nyodling.
Men regnskogen försvinner inte enbart för att människor odlar upp marken för sitt omedelbara behov av mat. Även de sojaodlingar som blir foder till djur i Nord leder till regnskogsskövling.
Konstgödseln och de andra växthusgaserna
Vid själva tillverkningen av konstgödselkväve går det inte bara åt energi. Lustgas avgår också. Och dessutom är risken större att det läcker mer lustgas från mark som konstgödslats. En fördel för ekologiskt alltså, men med brasklappen att det är svårt att mäta avgången av lustgas från mark och att det ännu är ont om vetenskapliga undersökningar.
Och så till sist, konstgödseln påverkar också den tredje växthusgasen, metan. I konventionellt jordbruk är det vanligt att man sprider konstgödsel i form av ammoniumkväve. Detta hämmar bakteriernas nedbrytning av metan i markens luftfyllda porer.
Energiförbrukning i ekologiskt jordbruk
Det ekologiska jordbruket använder ofta en mindre mängd energi eftersom man inte köper in lika mycket energikrävande produkter som konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel och fodermedel. En del ökad körning med traktor kan det visserligen bli för att ta bort ogräs mekaniskt. Men flertalet vetenskapliga studier visar att energiförbrukningen per kilo ekologisk produkt är mindre än för motsvarande konventionella produkter.
Växthusodling är energikrävande. Detta gör att det går åt lika mycket energi för att odla ett kilo svenska tomater i växthus som att importera tio kilo frilandsodlade tomater från Spanien. Men för den globala uppvärmningen har det betydelse hur växthuset värms upp. Sker det med olja blir det stora utsläpp av koldioxid. Värms det upp med förnybar energi är det en annan sak. Då släpps sådan koldioxid ut som cirkulerar mellan luften och växterna, inte sådan som varit fångad i oljan sedan årtusenden.
Korna rapar metangas
I ärlighetens namn ska vi nu också ta upp en svaghet. När idisslare ätit gräs och klöver rapar de metangas och släpper även ut denna gas i sin andra ände. Eftersom ekologiska kor i regel äter mer sådant foder och producerar långsammare än andra så kan man befara att djurens metanutsläpp per kilo mjölk och kött blir större i den ekologiska produktionen. Ny forskning visar dock att metanavgången inte behöver bli större om om korna äter mer gräs och klöver förutsatt att det är av god kvalité och har hög smältbarhet.
Korna mår bra av att äta mycket gräs och klöver som deras magar är skapta för. Genom betet och produktionen av gräs och klöver får vi också andra fördelar som ett öppet landskap med biologisk mångfald. När gräs odlas flera år i rad får det dessutom ett stort rotsystem som binder koldioxid i marken.
Ett sätt att minska metanutsläppen är att se till att djuren är friska och att låta korna leva längre. Det beror på att de producerar metan även som ungdjur innan de börjat producera mjölk. Metanbelastningen per liter mjölk kan därför bli mindre om de producerar mjölk under en längre period.
Biologisk mångfald
Den biologiska mångfalden ökar med 30 procent i ekologisk produktion. Hur väl jordbruket och naturen klarar klimatförändringar beror på hur robust systemet är och då spelar den biologiska mångfalden en viktig roll. Det handlar om motståndskraft, det handlar om anpassning till klimatförändringar och om återhämtningsförmåga efter en eventuell kollaps.
KRAV-märket och klimat
Det finns givetvis mycket som bonden kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Mycket kan också göras inom livsmedelsförädling och transport. Som vi sett har ekologiska bönder i regel redan nu en produktion med många fördelar ur klimatsynpunkt. Men fler steg kan tas av producenterna i alla led. KRAV arbetar därför aktivt i ett projekt som tar fram regler för klimatsmart mat och kommer att lyfta in klimatregler i den vanliga KRAV-märkningen.
Solweig Wall Ellström
Mer om:
Mull: I ett långliggande försök vid Rodale-instituet i USA, där konventionell och ekologisk majsproduktion jämfördes, kom forskarna fram till att den ekologiska odlingen band 67 000 kilo mer koldioxid per hektar (10 000 kvadratmeter). Det motsvarar ett tiotal bilars årliga utsläpp.
Lustgas: Naturlig gödsel, växtrester och annat organiskt material innehåller också kväve som kan omvandlas till lustgas. Men mängden tillfört kväve blir oftast större när man konstgödslar. Danska forskare har kommit fram till att ju större kvävemängd det finns i marken desto mer lustgas kan det bildas och vid stora gödselgivor blir avgången till och med ännu större än vad man kan förvänta sig enbart av givans storlek.
Dragkraft: Ekologiska jordar innehåller ofta mer mull och har en bra struktur. Därför går det ofta åt en mindre mängd energi att dra fram redskapen på den ekologiska jorden.
Metangas från gödsel: En mindre mängd metangas kan också läcka från djurens gödsel, mest från djur som hålls inne. Eventuellt blir läckaget från ekologisk gödsel mindre eftersom djuren går ute mer, men kunskapen om detta är för liten. Ett sätt att minska läckaget från gödselbehållare är att samla upp gasen och använda den som drivmedel. Tekniken behöver dock utvecklas.
Källor:
- Mål för ekologisk produktion 2010, SJV Rapport 2004:19
- Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket. Jordbruksverket. Rapport 2004:1
- Organic agriculture, environment and food security, Scialabba and Hattam, Environmental and Natural Resources Service Sustainable Development Department, FAO, Food an Agriculture Organization of The United Nations, Rome 2002.
- Climate Change And Agriculture, Information Sheet 06/06/2006, Soil, (Version 7), UK
- Production, oxidation, emission and consumption of methane by soils: A review. LE MER Jean; ROGER Pierre, Revue/ European journal of soil biologi. 2001, vol 37
- The effect of agriculture on methane oxidation in soil. D.S. Powlson, K.W.T. Goulding, T.W. Willison, C.P. Webster and B.W. Hutsch. Nutrient Cycling in Agroecosystems. Springer Netherlands. 1997.
- Impacts of Organic Farming on the Efficiency of Energy Use in Agriculture. An Organic Center State of Science Review. David Pimentel. Cornell University Ithaca NY. August 2006